-- Mamma med knuff --

Jag är gutted. Skulle bli fin i håret. Skulle få min korta nacke. Vet inte hur jag ska beskriva det men jag vill inte gå ut på mååånga långa veckor. Min hals bakifrån har blivit jättelång på "huvudets bekostnad". Om du tar och rakar så högt upp att det inte är mycket hår kvar, då ser det ut som om du har pygmehuvud (eftersom huvudet är där håret är). Och nej fattar du inte så får du inte se. Jag tänker inte visa detta. Hur kan en frisör klippa så? Jag är så arg och oförstående. Hur kan en frisör klippa så? Hur kan en frisör KLIPPA SÅ???? Ingen människa kan se bra ut i en sån frisyr. Beskriv bättre innan du klipper nästa gång för guds skull. Sedan när betydde "kort nacke" att du ska ta fram rakmaskinen och raka bort allt hår så högt upp du bara kan? Jag säger bara oh my God. Aldrig tidigare har jag velat vakna upp följande dag och inse att valda delar av gårdagen varit en dröm.. aldrig förrän nu.

Okej, kanske inte som ett andra paket för året..  inom samma månad..  men som det enda paketet för året kanske. Eftersom jag i mitt sakta mak inte slukar otaliga kräftor per sittning tar det sin runda tid för mig och M att få i oss 54 kräftor. Jojo, så många innehöll paketet. En för många kanske eftersom det fanns en mosad stackare, men han var god han också ;)

En vecka i kylskåpet trodde mamma att de säkert står sig. Nåja, i dag var andra sittningen av beräknade tre och det känns inte som om vi åt kräftor i förrgår också så det kommer nog inte vara några problem att äta upp resten i morgon, så riktigt en hel vecka behöver vi inte på oss... Det är bland det nyttigaste du kan äta också, hörde jag nyligen, vilket är ännu trevligare. Jag älskar kräftor!

I dag drack jag spritzer till. Hälften vitt, hälften sprite (jo läskedrycken). Mycket trevligt. Sist fick jag i mig tre glas vin och så mycket brukar jag inte dricka nu förtiden men eftersom det tar hela kvällen för mig att få i mig min portion kräftor så är det så gott att törsta strupen med någonting jag verkligen gillar. Utomlands dricker gravida spritzer som ett alternativ till ett glas vitt, för min del handlar det om att jag fortfarande ammar morgon och kväll och vill hålla nere  veckokonsumtionen. Jag har nolltollerans under mina graviditeter. Att dricka spritzer var supergott. Vinet som är torrt blev lite mindre torrt utan att bli sött och läsken blev mindre söt och lite mildare i kolsyran. Kan rekommenderas å det varmaste!

I början var det spännande att se hur Sebastian var på dagis, nu är det tråkigt att inte få vara där alls (även fast jag älskar extratiden jag får). Det blir säkert bättre när han går längre för de två senaste dagarna har jag hämtat Sebastian mellan lunch och vila och då har jag de inte riktigt haft tid att berätta om hur dagen varit. När jag kom hem med en sovande Sebastian i vagnen och hade ställt ut honom på balkongen bad M mig berätta om vad han hade gjort i dag. Jag vet ingenting, svarade jag och kände själv samma sting av besvikelse på att den informationen som vi så efterlängtar inte förmedlas som vi hade velat. Jag har själv arbetet på dagis och jag tyckte att det var så härligt att få fylla föräldrarna till bredden med information om deras barn som det syntes lång väg att de älskade att få höra. Vi vill också höra! =(

Vad vill du ha för att gå upp med Sebastian i morgon? frågade jag M. Jag var färdigsminkad och stod i dörröppningen till vardagsrummet. M var tyst en liten stund och sade sedan att, näe, jag behöver ingenting. Mitt hjärta tog ett litet skutt. Jag gick fram till M och tittade på honom, menar du det, går du upp med Sebastian i morgon? Ja jag kan gå upp i morgon, svarade M. Under hela dagen hade jag övervägt att gå ut och dansa men nu när klockan började närma sig midnatt kände jag att det hade varit trevligt att inte behöva gå upp vid 05, 06 eller i absolut bästa fall 07. Jag hade inte sagt någonting alls om att få sovmorgon och jag övertygade mig själv om att jag inte skulle ångra att jag gått ut i dag när jag sen sitter i nya lägenheten som ligger lååååååååångt ifrån stan. Då tycker jag absolut att du ska gå ut, sade M.

Näe rubriken borde vara "Lyckligt lottad". Jag är lyckligt lottad. Jag har en underbar familj. M jag älskar dig. Som jag sade tidigare, "du är bäst". =)

Och hur var dansen? Fa fa fa.. faaantastic!

I dag gick jag iväg i en timme och kom tillbaka strax innan elva. Sebastian var jättetrött. De var ute. Det hade gått bra, han hade ju ramlat på huvudet förstås och slagit i pannan men han hade kunnat tröstas av fröken och det var bra. Det verkade annars ha varit lugnt. Innan Sebastian såg att jag kommit tillbaka ramlade han på rumpan och blev ledsen, nederlagen blir så stora när han är trött och han ramlar även mycket mer när han är trött, och när han sedan såg mig då bröt det loss ordentligt. Vi packade ihop oss och gick hem.

I morgon ska han äta lunch, en dag tidigare blir det för att det går så bra för honom nu. Jag tror att jag får ha honom att sova lite innan han kommer då annars lär han somna innan de satt honom i stolen. Vi får se hur det går.

Att flytta och i samband med det byta förskola och slippa betala dubbel avgift.. är det ens möjligt?

Jo säga vad man vill om Arbetsförmedlingen men sedan jag var där igår morse på första informationsträffen har mina tankar om att starta eget fått nytt syre och denna gång med en starkare känsla av att det här skulle jag faktiskt kunna göra. Och göra enormt bra. Detta är vad mitt liv har handlat om hittills, en förberedelse och träning för detta. Skarpt läge. Skräckblandad förtjusning naturligtvis men ändå!

Fick en otrevlig domedagskänsla i morse när jag och Sebastian åt frukost vid 07. Första var det sådär morgonsolljust men sen kom ett heltäckande moln med mörka kanter. Det var inte så mycket vad det förde med sig, visst regnade det men det var mer vad som försvann. Rätt som det var var solljuset borta och allt som återstod var världen i mörker. Usch. Efter ett tag var det som om det aldrig hade hänt och himlen var inte bara ljus igen utan även blå.

Med pappa idag. Mamma till Arbetsförmedlingen på infomöte... SÅÅ mycket roligare..

Ute. Pappa fick gå ifrån i en halvtimme. När han kom tillbaka hade Sebastian blivit biten i handen. Han pillar alldeles för mycket i ansiktet på andra barn. Han hade blivit ledsen men sen hade det varit bra för han var inte ledsen när pappa kom tillbaka. Annars hade han i inhängnad sandlåda lekt dörrvakt. Han hade också försökt ta andras mössor och så pillat i ansiktet, förstås. Några till som biter honom lite lagom hårt i fingrarna ska nog råda bot på det, sade den elaka modern. I morgon är det min tur igen. Kan redan känna hur mycket jag kommer att missa när jag börjar jobba. Missade redan massa saker. M berättade mycket och hade han skrivit här hade det blivit ännu fler bravader att läsa om, det tvivlar jag ine en sekund på. 

Äy okej, och jag gick iväg en kvart. Inga problem alls. Fröken sa även att han varit lugnare och inte varit på de andra så mycket. Bra!

Eftersom Sebastian lidit av tröttsjukan nu gick vi en sväng till Öppna förskolan först och det funkade. =)

PS. Det finns inget del 1 - inlägg. DS.

I förrgår satte jag mig vid ett riktigt fint dukat bord och åt upp mina fem sista kräftor. (Att äta kräftor är näring för själen, äta med munnen och ögonen). Trevligt att få äta kräftor två dagar i rad. Skulle inte hinna alla på en kväll tror jag eftersom det är i mycket lugnt mak kräftorna äts "till hull och hår"... nästan. =) I förrgårs går (jo detta inlägg har dröjt några dagar) kalasade jag och M tillsammans efter att Sebastian kommit i säng vid 20, men eftersom jag äter kräftor "old school" som mamma blev uppfostrad och M bara äter stjärtar och klor (finns det någonting mer undrar du men du skulle bara veta vilken värld som gömmer sig för dig..) så åt han alla sina elva medan jag hann med sex stycken av mina samt alla M's "lämningar".

Vad då "old school"? Jo jag vet vad som gömmer sig där.. ;) Under kriget fick alla fyra barn i mammas familj en kräfta var, och jodå, de lärde sig att äta ALLT på en kräfta. Förutom stjärten, är det goaste smöret som ligger "i huvudet" runt gallan. Det kallar i alla fall jag "old school" - how it should be done. This will not do. Jag får ta det från början. Jag tycker att detta är en bortglömd konst som behöver bevaras.


- För den intresserade -

Att äta en kräfta, old school - how it should be done
Lägg upp kräftorna snyggt på ett fat, helst täckta till hälften med kräftspad. Tag den kräfta som ser godast ut ;)  Bryt av klon vid första leden (inifrån kräftan räknat) med vänster hand på klon. Ta sedan och sug på stället där klon förut satt (vid höger hand, detta är istället för att suga direkt på "magen"). Töm sedan både arm och klo, ät eller spara som pålägg till rostad smörgås. Lyft upp skalet vid ryggen och sätt in ett finger hela vägen in till spröten så att du delar kräftan ifrån "huvuddelsskalet" och får hela kräftans innehåll i den andra handen. Finns det någonting att äta i skalet, titta efter. Dela kräftan i mitten och lägg stjärten (fortfarande i sitt skal) åt sidan. Rensa allting runt gallan (påsen i huvudet på kräftan), det kallas smör och är allt ifrån ljusgult till mörkaste orange. Spara eller ät direkt. Se sedan på insidan av magen om det finns lite kött att bita bort. Sug i dig all god saft där. Eftersom du ätit kräftor förut vet du hur du kommer åt stjärten på kräftan som är det enda som är kvar. När den är frigjord dela stjärten i tjocka änden för att ta bort egendöpta "chokladrännan", eller skit i det och kör hard core. Och sen, för mig? En rostad smörgås med kräftpålägg och kanske lite aioli. Smaklig måltid. =) Och skål på vinet!

Denna gång? Pandalus kinesiska. Gott!

I dag träffade Sebastian en hund. Vi är påväg att byta vår hyreslägenhet, flytta, men vi är också påväg att köpa hus. Nära att köpa hus. En långväga släkting gick bort och nu håller vi på att få nya släktingar att kanske träffa, hälsa på. De har hund. Först så farligt, så läskigt, men under plommonträdet där många farliga bin festade på mången övermogen fallfrukt kom de överens. Sade inte Max "voff" så kunde Sebastian tänka sig att vara vän. Max vet. Hur slutar denna plötsliga historia? Blir det en milstolpe, blir det nya vänner? Får vi komma in? Har du en stege? Med ögon så öppna. Tony.


("Textdesign" inspirerad av den härligt kryptiska filmen "Fur - an imaginary tale of Diane Arbus").

I dag gick jag ifrån en stund. Sade hej då, pussade och vinkade i fönstret. Inga problem tyckte Sebastian. Men efter att jag gått "ett varv runt kvarteret" och var påväg in igen såg han mig vid grinden och blev ledsen. När jag kommit in var han lite orolig och höll sig nära mig. Vid fruktstunden behövde jag bara säga till Sebastian en gång att sitta still sen skötte han sig bra. Han kröp inte fram till skålen med frukt som stod på madrassen brevid fröken på bara en armlängds avstånd från honom utan han pekade och sade öh.

Innan förskolan stannade vi inne i hopp om att Sebastian inte skulle blir så trött före vi skulle iväg men det hjälpte föga och återigen gick jag med sovande barn till förskolan. Det rättar säkert till sig när han börjar en timme tidigare nästa vecka. Hoppas jag.

Sebastian kom mörbultad och med skrubbsår till förskolan i dag. Han trillade ur vagnen i morse och skrapade upp panna, haka och överläpp och det bara en stund efter att jag klämt hans fingrar i dörren. Jo, ingen bra morgon. Fick i alla chansen att säga att han är väldigt aktiv och att det är ganska vanligt att han ramlar och ibland får märken så vi kommer inte att bli förfärade om han kommer hem med något blåmärke eller skrubbsår.

I dag var inte M med på förskolan. Sebastian trivdes som fisken i vattnet och hade inget behov av att komma till mig. Innan förskolan var vi i lekparken och Sebastian blev så trött att han fick sova 20 minuter precis innan. Jag gick till förskolan med honom sovandes i vagnen och väckte honom för att byta blöja. Det funkade bra att han sovit för han var pigg hela timmen men efter förskolan när vi kommit hem har han båda dessa förskoledagar varit så trött att jag inte fått i honom någon mat innan han somnat. Efter han sovit har han ätit bra men så kommer det nog inte att kunna lösas på förskolan sen av förklarliga skäl. Just nu är det detta som jag har i tankarna. Hur ska jag få honom att inte sova innan förskolebesöket och lunchen när han är trött för att han vaknar alldeles för tidigt på morgonen men inte vill somna om? När han sedan börjar "på riktigt" ska han klara hela förmiddagen. Med ens går det upp för mig att Sebastian inte är så stor ändå. 

Jovisst är det bra att de är ute i trafiken, men är att lappa de som cyklar mot rött det bästa de kan komma på att göra med sin tid?

Okej, de skulle argumentera (jo jag vet ju detta då jag själv blivit lappad en gång, 600 kronor, tack så VÄLDIGT mycket) att cyklisten är väldigt utsatt i trafiken och måste följa reglerna. Visst, men håll med om att jag som cyklist mest sannolikt skadar mig själv om jag är vårdslös medan bilisten med största sannolikhet skadar någon annan om han är vårdslös. Vore det inte då bättre att lappa bilförare, för vilka är most likely to do harm, den som utsätter sig själv för fara eller den som utsätter andra för fara. Tyvärr tror jag att vi människor till större del ser om vårt eget hus före vi ser om andras.. Visst är det väl så?