-- Mamma med knuff --

Den outslagna. Det som fanns där men inte slog ut. Outforskad potential. Det oupplevda. Det som dog i sin linda. 

 

Den outblommade. Det som började växa, blommade, upplevdes - utlevdes och lagrades. Det vi alltid kommer att ha för att det var vårt nu och det vi skapat för oss. Det som var men inte är vår framtid. 

 

Den som fortfarande står i sin fulländning. Detta är vårt nu, det vi är uppe i och det som skapas i parti och minut. Det vackra och beständiga. Stabiliteten och styrkan. Livet, så som vi valt att leva det. 

 

 

Sällan har vi knoppar i rosbuketten men hade vi haft det, skulle de stå för allt det som vi ännu inte fått uppleva. Det vi inte kan sia om och som finns i vår framtid för oss att uppleva.