Dansikal "Samba med mig" - Tobias Karlsson
2018-05-20 @ 00:08:00
Nu finns det någonting nytt på världskartan och det är fenomenet "dansikal"! Just denna föreställning framfördes endast vid ett tillfälle i de städer den visades (undantaget Gbg, vad jag vet, där jag hade den stora turen att kunna se deras i staden andra och turnéens sista föreställning).
Förhoppningsvis kommer de med framtida produktioner under detta koncept spela fler ggr i samma stad - för att det är SÅ BRA att alla som inte lagt märke till detta nya fenomen måste få chansen att göra det! Basta ;D
Så. Denna hyllning till Cornelis Vreesvijk tog sig uttryck i from av dans och sång och tro mig - du har missat något. Alla ni där ute som gillar, och religiöst följer, 'So you think you can dance' eller det svenskare (dock med engelskt namn) 'Let's Dance', ni skulle se kompetensen i dansarnas steg, i deras framförande och deras grace.
Föreställningens stora känslospektrum - djup avgrund, lycka, glädje, sorg och förmån - gjorde den rik och fick mig att uppskatta, som jag inte vet om jag har uppskattat förut. Det var otroligt sinnesomstormande och vackert på en och samma gång. Det var idérikt sammansatt, smart, stiligt och stortslaget. Alla mina sinnen, åsikter och övertygelser berördes. Vi i publiken tror jag bjöds mer än vi någonsin anat.
Ett stort tack till mamma som gav denna fantastiska upplevelse till mig i ¤0-årspresent ;) 40.
Ett stort tack till ensemblen som tillsammans skapade detta otroligt insiktsfulla och viktiga budskap och som verkligen levererade och nådde ut på ett stort sätt.
--------------------------------
Inte att förglömma. Jag har bloggat om en annan föreställning där stora karlar i rutig skjorta och jeans framförde otroligt mjuka och balettliknande (in lack of a better word) scener och jag förundras över det manliga som inte förminskas när det utförs med stor talang och ärlighet. Att i Samba med mig se den största killen föra sig lätt och självklart - med känsla enda ut i fingerspetsarna (ja för det mesta var det svårt att titta på någonting annat) - på detta sätt och fullständigt äga scenen är en stor gåva att få ta del av. Det är som att skåda djupare än det som vi med ögat kan se.
För det är ju så, även David Lindgren touched base med detta under Mello, hur mkt än dessa danskillar i sin skicklighet beundras i dag så får vi inte glömma den ofta hårda väg de fått gå och vad de - som kanske den enda lilla grabben som har dans som sin hobby - fått utstå under uppväxt och skolår.
Detta förmedlar Tobias Karlsson till oss. Jag kan bara hoppas att denna estetiska uttrycksform blir mer accepterad för de killar som väljer den vägen framöver.
OCH. För alla där ute som ser ngn som är utsatt i skolans värld - det krävs ibland bara att EN ställer sig bredvid. Alla som är den - eller har ett barn - som har en självklar plats i gruppen som naturligt har pondus och är en bra drivkraft, missa inte att ni eller de kan göra skillnad. Att styra ett klassrums-/skolklimat från negativt till positivt. Glöm aldrig att det går att göra skillnad. Ibland krävs det mindre än vi tror. Det var nog en sådan kraft som gjorde denna föreställning möjlig.
Vi vuxna behöver bli bättre på att lyfta de goda krafterna som redan finns där. Synliggöra det för dem.
Stort tack för inblicken i ditt liv Tobias Karlsson och tack Tobias och Jocke (som gjorde skillnad!) för denna otroligt vackra och viktiga föreställning <3
Arg på livet
2015-01-12 @ 23:08:24
Badat med familjen. Bastat. Á la svensk style - naket.. eller var det förr i alla fall så vi kör på det. Jag hade Miléa sist och vi brukar byta barn jag och M men då ska det sitta män och titta på henne i herrbastun eller?
Hatar denna kommentar och hatar att jag är den som bastar med Miléa för andra gången i rad - för basta ska hon få för hon älskar det och vill sitta längst upp länge på sin handduk och jag tänker inte ha henne i badbyxor.
=(
Tånaglar och sådant
2015-01-10 @ 22:35:00
Jag sprang Lidingöloppet. Jag fick några blånaglar varav en av dem är stortånaglen som nu mer är åt det vita hållet. Försöker klara den från att ramla av.
Mitt problem. Jag dansar regelbundet salsa, lite bachata och kisomba. Jag har skor där tårna syns. Jag vill ha kvar min nagel. Vill dock inte ha den vit.. Jag har hittills målat naglarna för jag vill inte att den med vit nagel ska misstolkas som nagelsvamp ("är det inte det då" - frågade min egen kille/sambo/fästman/pappa till mina barn när jag undrade hur mycket det syntes att den var vit..). =(
Jag vill slippa mecket med det nagelack som - jag inte tvivlar på - högst sannoligen aldrig igen kommer att användas förutom i detta syfte. Jag är en fotbollsperson och inte en målade-tånaglar-person..
Jepp, detta är mitt problem..
Vilket är ditt mest triviala problem, just nu?
Nigger
2015-01-10 @ 22:15:00
Jag tycker att de som varit mottagare av detta ord i alltför lång tid nu ska ha rätt att äga det. Nigger har länge varit de vitas förtryckande ord och att mottagarna av ordet har tagit det till sitt är deras rätt. Att ta det och göra det till någonting annat än det har varit är bra. Avdramatisera det. "'Avladda' ett laddat ord". Jag hatar den delen av humanismen – den delen där inte alla tycker att alla är människor.
MEN. I dag hörde jag en låt där de sjöng att ”me and my niggers” är ute och gör stan. Jag undrar varför det behöver användas som ett samligsnamn för ”mina vänner”, som det var i denna låt. Även om alla vänner uteslutande tillhör mottagargruppen av detta ord, undrar jag varför det inte går att säga just ”me and my friends” eller liknande – möjligen coolare ordalternativ än mitt val här.
Låten jag hörde handlade om en man som var ute med sina niggers och när han väljer att benämna dem niggers menar han att här handlar det inte bara om vänner utan han är tvungen att säga att vännerna är mörkhyade, eller de som skulle benämnas niggers, eller vad? Jag tänker att spelar det någon roll om hans vänner är ”mottagare” (som jag kallar dem) eller inte? Är inte hans ”homies” hans ”homies”? Varför behöver han gruppera oss till vi och dem? Jag tänker att, har vi inte kommit längre? Vad är det som gör att han gör detta val, denna särskiljning? Gör han skillnad på homies som är niggers och de som inte är det? Är inte han lite ”sneargumenterande” då? Vad är det som gör att han gör det? Har du en tanke som för detta inlägg vidare, dela mer än gärna med dig. Upplys mig, jag funderar på detta men kommer inte ut med något svar i andra änden. Jag fastnar vid att jag tycker att det självklart är hans ord att äga och använda men varför i denna kontext? Vad vill han säga? Vad "vinner" han på det?
Detta ligger i tiden. Vissa tycker saker om vissa andra och karikatyrer av fel personer bestraffas. Vi lever i detta. Vad är det det handlar om? Vad är det som gör att vi inte kan samexistera? Där till och med, som jag uppfattar det, de som blivit benämnda som"dem" nu benämner sig själva som "dem". Vad är det som skapar detta fenomen? Vad är det som gör att vi inte vill släppa det? Vad behåller vi "vi och dem" för?
Mat för alla barn
2013-05-10 @ 01:08:00
Okej, jag tror på lchfkost vilket innebär lite kolhydrater, ganska obefintligt med pasta, ris, potatis och bröd på mjöl, socker, måttligt med protein (fisk bättre än kött), generöst med grönsaker (grönt, ovanjord eller säsongens - whatever takes your fancy) och redigt med fett i olika varianter (för mättnad, nöjdhet, smak och immunförsvar).
MEN, även du som inte tror som jag och inte håller med. Varför får våra barn tunnbröd, mjukt som hårt och hönökaka (även känt som "sockerbröd") på förskolan? Vindruvor till frukost..? Kan de verkligen inte bättre?
Dagen till ända, minus två (tre) måltider - one to go!
2013-03-05 @ 21:57:00
När jag klarat detta klarar jag vad som helst. Att själv fasta och vara hemma med två barn som både äter och inte äter innebär att det handlar om mat i, i alla fall var tredje timme. De gör heller inte sin egen mat så där står jag med näsan i kylskåpet och överlägger med mig själv (och kanske med dem också) vad de ska äta/vad vi kan bjuda på denna gången.. Har aldrig sköljt av fingrarna så många gånger. Känna av om maten är lagom varm, provsmaka.. näe inget sådant nu. Det är nog svårast tror jag, att inte råka stoppa någonting i munnen.
Undrar i mitt stilla sinne hur lunchen ska se ut i morgon. Behöver säkert inte oroa mig för om jag äter kl.11 eller efter kl.12 då jag inte ätit på ett dygn då. Just det, ska träna också på kvällen så den får vara ganska stor. =) Sen blir det middag efter träningen och sedan 16 timmars uppehåll igen. Bara frukosten bort då.
Magen kom igång rejält på en gång när jag skippade frukosten. Den jobbade på minsann medan jag vilade magsäcken. Nu har det inte hänt någonting alls då jag inte ätit och det är så de säger inom lchf i alla fall, att äter du mer förbränner du mer, och tvärtom. Intressant. Hoppas bara att det eventuella lilla.. eller så, är avklarat innan träningen i morgon. =)
Det värsta har varit att det har varit tråkigt. Jag älskar mat. Det är trevligt och gott och massa andra saker också. Jag håller med min salige morfar som efter en måltid alltid sa att, "Jaha, nu var det lika tråkigt igen." Att inte få sätta sig ner till den där måltiden är pest. Jag får se hur hälsofördelarna ser ut och sedan bestämma om och när denna dygnsfasta är angelägen. Frukostfastan behåller jag. Jag mår guld. =)
Mollusker - ett otyg
2013-01-19 @ 20:37:29
Mina stackars små dras med mollusker. Jag och min syster hade det också när vi var små. Sällan det talas om mollusker, ett aggressivt virus som är svårt att bli av med. =(
Nu har jag skickat efter Ringblomssalva som jag hörde en förälder på förskolan använt med bra resultat. Jag hoppas att det biter här också.
Mina hälsoförbättringar med lchf
2013-01-05 @ 21:16:00
Känns som om jag aldrig tar mig tid att skriva detta inlägg. Vill i alla fall dela med mig om hur min hälsa förbättras sedan jag började äta lchf första maj 2012.
I 20-års åldern någon gång började jag få problem med att det "kliade" på benen efter att jag duschat, rakat benen eller haft någon annan nära kontakt med benen. Det "kliade" inte så att jag rev mig på benen men genom att stryka eller ha ett tryck på benen lättade det. (En viktig, enligt mig, parentes är att jag spelade fotboll från sju-års ålder t.o.m. att jag var ca 25 år gammal. I idrottsvärlden är ett stort intag av kolhydrater naturligt). "Kliandet" påverkade mig genom att jag slutade raka benen och började epilera istället då det var något lindrigare. Efter att jag duschat (kroppspeeling har jag aldrig kunnat göra), gick jag fort till sängen, lindade så hårt jag kunde in mina ben i helst ett tjockt täcke och satte mig sedan på benen. Efter det bad jag andra hålla sig undan i 10-15 minuter för jag var inte go att ha att göra med. Att duscha iskallt på benen gjorde jag en period men det sköt bara upp problemet en kort stund och lindrade bara lite. Bastu i samband med träning hjälpte helt och hållet och jag drog mig för att duscha hemma och löste det genom att träna ofta. I dag har jag lindriga problem när jag har peelat och inga problem om jag någon gång rakar benen istället för att epilera. I dag vågar jag därför satsa på len hud. =)
Min ansiktshud har blivit mycket bättre (led av ganska mycket akne under mina tonår) och jag experimenterar därför med min ansiktstvätt. Jag bytte dyra Nimue mot Niveas Natural oil (duschkräm), 55% bestående av naturliga oljor. Hyn är jättefin men äter jag socker, frångår min kost, då får jag utslag.
Min mage. Led då och då men regelbundet av svullen mage men sedan min sista förlossning LED jag verkligen av förstoppning. Detta trots att jag faktiskt för första gången i mitt liv prövat en diet, Cambridge, pulver/vätskediet, efter en långvarig maginfluensa där jag ändå inte fick behålla någonting. VC-sköterskan sa okej när jag frågade henne. Jag gick ner i vikt, både på maginfluensan och dieten och vad jag vill komma fram till - efter dieten åt jag som rekommenderat halva tallriken med grönsaker och alltså bara en fjärdedel protein och en fjärdedel kolhydrater. Jag hade ändå väldiga problem med magen. I två månader efter min förlossning med min sistfödda kändes det som jag var tillbaka i sista skedet på min förlossning varje gång jag var på toaletten. Hemska och ångestladdade toalettbesök under den perioden. Det blev bättre men min dotter är i dag drygt två och ett halvt år gammal och jag led av fortsatt förstoppad och jobbig mage till dagen jag började äta lchf. I dag är min mage som en klocka. Enbart på naturlig lchf-kost.
Förra hösten hade jag två tvåveckorssjukdomsperioder då jag hade lunginflammation och kraftig förkylning. Jag var även borta vid fler tillfällen men inte lika länge. Denna hösten har jag haft en sjukdag, trots att alla mina kollegor på jobbet haft många och vissa långvariga sjukdomsperioder. Även jag borde ha blivit smittad. I dag blir jag inte sjuk. Jag kan känna att jag får någonting som ligger latent men sedan försvinner det istället för att bryta ut. Mitt imunförsvar håller. =)
Under sommaren har jag de senaste åren lidit av kraftigare pollenallergier. Sommaren 2012 hade jag ingenting! Inte snuva, nysningar eller rinniga ögon, trots att de sa att det var den värsta sommaren på många år! Även mina eksem är bättre. Jag tål pälsdjur och allergiblommor bättre.
Jag har inte haft karies heller och jag har tidigare haft mycket karies. Ingen tand är utan lagning.
Även jag har lidit av återkommande svamp i underlivet, (läste precis ett inlägg om det) och det är så tabu att prata om men jag nämner gärna att jag inte har det mer! =)
Vad mer, jag är piggare, har mer energi. Jag har haft konstiga tränaupplevelser på lchf med en onaturlig energi som fått mig att orka hur mycket som helst. Jag har tänkt att andra måste tro att jag är dopad. Snacka om försprång! =) Jag tränar för själen och äter mig i form. Jag står stadigt i vikt och går inte upp vare sig under sommarsemester eller julledighet. Jag unnar mig godsaker men äter även lchf-alternativ. Frångår mycket sällan kosten vad gäller mat. Frångår kosten med sötsaker. Hade en härlig baka- och laga lchfmat upplevelse under julen. Underbart!
Så mycket bättre mår jag i dag. =)
Svt Debatt 2012-12-13
2012-12-13 @ 23:52:00
Lchf - jag och min familj äter det. Jag är i mitt livs form fysiskt och psykiskt - mamma till två. Tittar nu efter debatt på efterföljande program "Världens historia", när vi gick från jägare till jordbrukare blev vi svagare och kortare. Tillfällighet?
Pedofili. Pedofili är en extrem och kan inte jämföras med annat om det inte handlar om ett onaturligt vuxen-barn-förhållande. Som någon sa, har du gjort detta sjuka - (hur många barn kan falla offer för EN enda pedofil??) - har du förbrukat din rätt att leva ett normalt liv. När du utsätter ett barn för hemska övergrepp har du förbrukat det barnets förutsättningar för att leva ett normalt liv. Ska ni ha olika förutsättningar i ett fortsatt liv. NEJ. Att skydda våra försvarslösa är det viktigaste arbete vi har i våra liv. Om det innebär att låta omgivningen veta var det bor pedofiler - och i och med det begränsa deras möjligheter att återfalla - så är det åtgärden som behövs. Patrik Sjöbergs fråga, vem tar ansvaret för pedofilen kan inte viftas bort, det är den allting handlar om. Vem står till svars för att ytterligare barn utsätts? Du kan inte veta och inte hindra om inte vi runtomkring vet. En pedofil kan skada så många. Vi behöver hjälpas åt, vi behöver visa öppet att detta är ett skamfyllt handlande och att det i lagen inte är okej. Den som gjort detta syndiga ska leva med det. Jag tror inte den klandrar oss om vi klandrar den. Ofta vet personen om att det är fel och tänker säkert själv att det är någonting som den får leva med i resten av sitt liv. Låt den göra det. Personen kan ångra det men kanske inte hindra att det händer igen (sjukdom). Varför ska vi inte få försvara våra små? Ska vi riskera att de som ska ta över efter oss får en sådan start i livet? Vilka är vi att ta det beslutet? Är inte den frågan viktig?
Dock, att skärpa straff och ha längre övervakningstid ska det vara också men det behöver vara ett samhällsansvar också - dvs. alla vet alla kan ingripa. Det bör gå att se hur brottet ser ut. Du ska kunna se om det är en 15-åring som dömts som pedofil för att ha haft sex med sin 14-åriga frivilliga partner. Jag tror dock att de allra flesta domar har en grund.
"Fat head" - vilken vill du ska vara din sanning?
2012-09-09 @ 21:17:41
Tittar på "Fat head" och nästan en timme in i dokumentären börjar upprepningen av vad jag fastade för i Gary Taubes "Good calories, Bad calories". Är du intresserad av anatomi och kost och din hälsa, se då till att lyssna på ngt föredrag med svenska doktorn Andreas Eenfeldt (finns långa och korta på Youtube) eller se denna "Fathead" om du inte vill lyssna ordentligt på Gary Taubes omfattande bok "Good calories, Bad calories" på engelska.
Du har ingenting att förlora. Du har MYCKET att vinna.
Influensan
2012-03-21 @ 08:09:06
Aldrig har jag väl varit gladare för att få gå upp strax innan kl. 07. Sov nog en hel del under dagen i går och vilade i soffan desto mer. Soffan innebär lite sneliggande då jag tittar på TV. Säkert inte ideal att slumra i heller. Så ont i kroppen och ryggen på småtimmarna i natt att sovandet bara var till besvär. De vanliga avlastningsknepen funkade inte och när till och med shaktimattan gick bet visste jag att bättre än såhär blir det inte.
Vad för sorts influensa?
Mkt snuva
huvudvärk
svälj-halsont
ont i kroppen, väldigt ömtålig, stel
en släng av illamående som inte resulterade i någonting när jag istället la mig ner på vårt golvuppvärmda badrumsgolv, där jag också vaknade en timme senare
näe jag har ingen feber - tog tempen och hade 39.9 (två alvedon)
diarré
Världens duktigaste Sebastian
2012-01-05 @ 20:25:48
Tål du inte toaletthistorier är detta ingenting för dig.
Nu ska vi komma tillrätta med Sebastians onda mage. "Diagnos" trolig förstoppning, som är ganska vanligt hos barn. Det blir Klyx i tre dagar (ca-två-deciliter-vätska-i-rumpan-medicin, lavemang) och Movicol att dricka i 1-2 månader. Ingen dålig medicinering men Sebastian är jättetapper och klagar inte. Jag var väldigt rak med honom i går och sa att det kommer inte att vara trevligt och inte kännas så bra att ta klyxen men att det inte är farligt. Hela tiden när han ligger på vänster sida efteråt (bästa genomströmningen samt för att hålla det i kroppen så länge som möjligt) på vårt uppvärmda badrumsgolv så ligger jag sked bakom honom och läser ur nya favoritboken, Bamse, julklapp från mormor. Jätteduktig är han. I går var det lite jobbigt men i dag sa han ingenting fast jag frågade om det gick bra. Jag frågade hur det kändes och om det blev kallt i magen. Efteråt var han helt nöjd med att få sitta länge länge på toaletten (lite kul var det nog att kissa ur rumpan också) medan jag läste många sidor ur Bamseboken om Åsnan.
Så var jag till fullo kvinna igen
2011-05-15 @ 23:29:24
Nästan elva månader tog det denna gång. Jag ammar ju fortfarande men ändå. Efter Sebastian slapp jag i sju månader.
Lång tid. Vissa har det bra. Tackar för det. =)
Hus - och allt usch som hör därtill
2010-06-12 @ 12:23:38
Jaha. Då bor vi hus nu då. Uppenbarligen.
Stötte i dag på ett nytt fenomen vad gäller det ljuvliga husdjuret silverfisk. Jag har tidigare alltid förknippat silverfisk med vad du ser på golvet i badrummet när du är på toaletten men dagens uppenbarelse var för mig helt främmande.
Jag har sedan några år alltid en tillbringare med vatten och ett glas framme synligt så att jag ska komma ihåg att dricka. Här i huset har jag haft det på bänken i köket vid spisen i andra änden från diskbänken och kranen. I dag när jag skulle dricka och precis hällt upp ett fullt glas vatten från tillbringaren som nyss fyllts på ser jag två välgödda silverfiskar simma i mitt glas. Jag mår dåligt varje gång jag tänker på det. Kom de alltså från kranen??? Silverfiskarna lever ju där det är fuktigt men kan vi ha haft eller har vi dem i kranen??? Det har jag aldrig hört talas om. Andra alternativet är att de båda två skulle ha krupit uppför mitt glas som står på tre fötter eller att de tagit sin in i tillbringaren på något sätt, men innan dess tagit sig från diskbänken och över spisen?? Är det möjligt att ha silverfiskar i kranen i köket?? Är det någon som kan sprida klarhet i frågan så snälla gör det. Och gärna hur vi blir av med dem! Jag är totalt grossed out!
Här har vi bajskalas! = )
2010-05-07 @ 23:56:40
Sedan Sebastian blev dålig i magen har pottan fått en helt ny betydelse i vår familj. Det har skiftat några gånger men hård är nog värsta tillståndet. När Sebastian har haft väldigt nära till gråten när det varit på g prövade vi en dag om det gjorde mindre ont för honom att sitta på pottan. Det gick inte på en gång naturligtvis, en hel del falska larm var det också, men det verkade faktiskt vara lite bättre. Tro mig, "lite bättre" gör en stor skillnad då du ser ditt barn spänna hela kroppen, hårt hålla i sig i någonting, gå upp på tå och ha ett mycket plågat uttryck i ansiktet samtidigt som han låter som om han klämt sig och fortfarande sitter fast. Usch, stackars liten.
Nu har det utvecklat sig till att (även om han är bättre i magen) han säger till när han behöver bajsa (fortfarande med flera falsklarm) och tycker att det är en bra idé när vi frågar om han vill sitta på pottan. I dag lyckades vi tajma och Sebastian fick för första gången själv spola ner sin bajskorv i toaletten efter att vi tömt pottan. Undrar om "pottviljan" är här för att stanna?
