Madonna
2009-08-14 @ 20:19:16Resa- konsert- resa. Lång, men härlig, dag med mina systrar och Z.
På tapasrestaurangen beställdes och avnjöts drinkar. De finaste var Mojitodrinkarna med passionsfrukt och hallon. Mycket fint. Det togs foton och vi såg nog alla till att även spara undan i minnesbanken under kategori "vällust". Yum för själen. Det är underbart med syskon och reunions.
Konserten, var inte vad jag hade hoppats på. Inte den drottnings show jag väntat mig. Vi var nära scenen, kanske för nära, gick miste om en hel del av showen. Det jag inte missade var musiken. Den lämnade mig med en önskan om mer musikalitet. Gamla och nya låtar som inte fastnat i diskots tråkiga inramning. Det bästa på hela showen "hands down" var när Madonna sjöng accompanjerad av gitarrer. DET var någonting att förlora sig i. Mycket smakfullt. Annars? Ledsen, men en hel del tyckte jag inte var så smakfullt och det som funkade då Madonna var 20 år yngre funkade inte riktigt nu vid 50+, i alla fall inte för mig. Jag gillar en artist som jag är stolt över. Nej, kanske såg jag drottningen för sent, för drottning är hon fortfarande för mig men denna konsert var ett inte bra. Tyvärr. Varför känner jag så? För mig är musiken allt och i denna show var det inte bra musik.
Det kändes nästan som om hon försökte leva upp till någonting. Bevisa sig, fast hon inte behöver det. Långt onödigt riff på gitarren, låten "You have to love me" eller någonting liknande, hennes övertränade kropp som fick mig att känna att jag inte alls kan tycka om henne om hon tycker att hon ser bra ut sådär/ måste se ut sådär - mot det anorektiska hållet, väldigt MTV-inspirerade snabba klipp i bakgrunden osv. Förresten det där med anorektian. Det inte anorektia i dag utan det är kändisars träningssjuka. De äter säkert, det är bara det att de tränar resten av tiden på dagen.
Du räcker som du är. Lite mer klass kan du bjuda på. Det har du redan förtjänat. Du äger. Ta din plats brevid kungen, Mikael Jackson. Ni artister med stort A. Musik, musikvideor, perfekt.
På tapasrestaurangen beställdes och avnjöts drinkar. De finaste var Mojitodrinkarna med passionsfrukt och hallon. Mycket fint. Det togs foton och vi såg nog alla till att även spara undan i minnesbanken under kategori "vällust". Yum för själen. Det är underbart med syskon och reunions.
Konserten, var inte vad jag hade hoppats på. Inte den drottnings show jag väntat mig. Vi var nära scenen, kanske för nära, gick miste om en hel del av showen. Det jag inte missade var musiken. Den lämnade mig med en önskan om mer musikalitet. Gamla och nya låtar som inte fastnat i diskots tråkiga inramning. Det bästa på hela showen "hands down" var när Madonna sjöng accompanjerad av gitarrer. DET var någonting att förlora sig i. Mycket smakfullt. Annars? Ledsen, men en hel del tyckte jag inte var så smakfullt och det som funkade då Madonna var 20 år yngre funkade inte riktigt nu vid 50+, i alla fall inte för mig. Jag gillar en artist som jag är stolt över. Nej, kanske såg jag drottningen för sent, för drottning är hon fortfarande för mig men denna konsert var ett inte bra. Tyvärr. Varför känner jag så? För mig är musiken allt och i denna show var det inte bra musik.
Det kändes nästan som om hon försökte leva upp till någonting. Bevisa sig, fast hon inte behöver det. Långt onödigt riff på gitarren, låten "You have to love me" eller någonting liknande, hennes övertränade kropp som fick mig att känna att jag inte alls kan tycka om henne om hon tycker att hon ser bra ut sådär/ måste se ut sådär - mot det anorektiska hållet, väldigt MTV-inspirerade snabba klipp i bakgrunden osv. Förresten det där med anorektian. Det inte anorektia i dag utan det är kändisars träningssjuka. De äter säkert, det är bara det att de tränar resten av tiden på dagen.
Du räcker som du är. Lite mer klass kan du bjuda på. Det har du redan förtjänat. Du äger. Ta din plats brevid kungen, Mikael Jackson. Ni artister med stort A. Musik, musikvideor, perfekt.
Kommentarer
Trackback
