Och OM det skedde.. =)
2009-11-28 @ 17:57:09(Se inlägg Nu ska det ske)
När vi har höga förväntningar är det inte sällan som någonting inte riktigt blir som vi hade velat. Jag är glad att säga att detta icke var fallet i kväll. Alla olika rätter till trots så blev det ett helt fulländat kalas. All respekt åt mamma som gjorde många perfekta smördegsknyten flera nyårsaftnar. Vilket pillgöra! =) Nästan tur att jag inte kunde använda en smördegsruta för då kunde jag plåstra lite på vissa andra med den. Ingenting som sedan syntes heller.
Sebastian kladdade mer än vanligt men efter ungefär halva måltiden kunde vi koppla av det och lät honom hållas. Han skulle blivit kladdig vilket fall som helst! Det är ett faktum. Nu var vi alla väldigt nöjda istället och njöt i fulla drag. Sebastian åt av allting, det enda som han ratade var fläskfilén, som vi inte annars äter.
Förrätten var kalas. Varmrättens smördegsknyten såg ljuvliga ut, och var det också, i sin vackra gyllenbruna nyans. Fläskfilén var perfekt och såsen blev kronan på verket. Potatisgratängen var väldigt god och pannacottan som kom som en härlig vaniljdröm till dessert var med sina hallon den bästa pannacotta jag gjort.
Alldeles nyss kom min kille in, som stängt in sig i köket för att röja upp medan jag skriver mitt inlägg, iklädd ett vitt förkläde över sina finbyxor och sin skjorta (bara den synen känner jag var värd allt arbete och mitt initiativ till att vi skulle vara uppklädda för denna kväll, mums!) och bjöd mig på en bit Lindt Giandujachoklad. Det var ett första och den var väldigt god. Nu ska jag gå ut till min kille i köket och hjälpa till att röja. Han är så skön att se på i kväll så jag vill nog inte vara någon annanstans!
Jag är så lycklig!
När vi har höga förväntningar är det inte sällan som någonting inte riktigt blir som vi hade velat. Jag är glad att säga att detta icke var fallet i kväll. Alla olika rätter till trots så blev det ett helt fulländat kalas. All respekt åt mamma som gjorde många perfekta smördegsknyten flera nyårsaftnar. Vilket pillgöra! =) Nästan tur att jag inte kunde använda en smördegsruta för då kunde jag plåstra lite på vissa andra med den. Ingenting som sedan syntes heller.
Sebastian kladdade mer än vanligt men efter ungefär halva måltiden kunde vi koppla av det och lät honom hållas. Han skulle blivit kladdig vilket fall som helst! Det är ett faktum. Nu var vi alla väldigt nöjda istället och njöt i fulla drag. Sebastian åt av allting, det enda som han ratade var fläskfilén, som vi inte annars äter.
Förrätten var kalas. Varmrättens smördegsknyten såg ljuvliga ut, och var det också, i sin vackra gyllenbruna nyans. Fläskfilén var perfekt och såsen blev kronan på verket. Potatisgratängen var väldigt god och pannacottan som kom som en härlig vaniljdröm till dessert var med sina hallon den bästa pannacotta jag gjort.
Alldeles nyss kom min kille in, som stängt in sig i köket för att röja upp medan jag skriver mitt inlägg, iklädd ett vitt förkläde över sina finbyxor och sin skjorta (bara den synen känner jag var värd allt arbete och mitt initiativ till att vi skulle vara uppklädda för denna kväll, mums!) och bjöd mig på en bit Lindt Giandujachoklad. Det var ett första och den var väldigt god. Nu ska jag gå ut till min kille i köket och hjälpa till att röja. Han är så skön att se på i kväll så jag vill nog inte vara någon annanstans!
Jag är så lycklig!
Kommentarer
Trackback
