-- Mamma med knuff --

I går var vi och tittade på vårt nya radhus. Hantverkarna har gjort om alla ytskick och det var jättefint. Jag och Sebastian gick in först och tittade. Han följde med mig runt på undervåningen och fick sedan äntligen klättra upp för trappan till övervåningen. Intet ont anandes släppte jag honom i förväg..

En av de saker vi gjort på huset är att vi bytt ut gamla dörrar och plastkarmar, samt plasthandtag. Jättefina vita dörrar med tre speglar på. Så även på övervåningen...

Så vad hinner nu hända på övervåningen, dit jag släppt Sebastian, innan jag hinner upp? Självklart springer han in i ett av rummen och stänger dörren om sig. Han gillar att öppna och stänga dörrar. Det är bara det att i låset sitter en.. nyckel. Innan jag hunnit reagera hör jag det olycksbådande klicket när Sebastian vrider om nyckeln från insidan. Jag hinner få smått panik och ropar på min kille att han måste komma upp på övervåningen NU. Sen säger jag till Sebastian att låsa upp dörren. Vilket han gör. Ojojoj. Min kille kommer upp för trappan och jag säger att Sebastian låst upp. Tack gode gud för det. "Det hade kunnat gå illa", säger jag smått upprörd men lättad till min kille.

Livet är fullt av äventyr med ett litet yrväder till son =)