-- Mamma med knuff --

Är det inte lustigt hur våra prioriteringar skiftar och vad som uppskattas beroende på var vi befinner oss i livet? Jag hade väl aldrig kunnat tänka mig att peace of mind och lycka(!) rent av skulle vara att få lämna Sebastian på dagis så att jag skulle få vara hemma och vara sjuk ifred. Det gör även mycket för husfriden märker jag. När jag kan styra över min egen dag och inte är bunden vid måsten runt omkring Sebastian är jag inte är lika trött. När Sebastian är på dagis kan jag och min kille, som jobbat hemma i går och i dag, välja när och om vi vill prata med varandra. Inget allmänt gnabb sådär men när jag är sjuk och inte går ut på en hel dag, då kan det för allas trevnad vara önskvärt att sitta i olika rum. Need I say more?