-- Mamma med knuff --

Sebastian var sitt goa rörliga jag i dag då vi var i favoritsandlådan. När jag tänker efter tror jag åtminstone att det är en favorit faktiskt. För mig för att den har en hög kant, där jag kan sitta om jag inte sitter med Sebastian i sandlådan och gör sandkakor (som jag i och för sig alltid gör men men..), och som håller Sebastian inne i sandlådan. För Sebastian kanske för att han vid kanten kan stå och spana ut över lekplatsen (och i och med kanten får han röra sig helt fritt), och för att det finns ett bord i sandlådan som han både kan stå vid och krypa upp på.

Okej, varför så stolt? Jo när Sebastian krupit upp på bordet visade han i dag att han på helt eget bevåg och mycket duktigt kan vända sig när han ska ner så att han hasar bakåt med fötterna före, och ja, då är mamma väldigt stolt. Han är inte elva månader än.