-- Mamma med knuff --

Tänk vad lätt vi glömmer. Vad lätt vi fastnar i det nya som om det som var i går inte funnits. Finner vi oss inte tillrätta i det nya väldigt snabb? För snabbt? Anna frågade mig hur det går med sovandet och det slår mig, ja just det, såhär var det inte alls för ett par dagar sedan. Men i dag har det redan hunnit bli vardagsmat. "Jo", svarar jag, "Sebastian sover hela natten". Må jag minnas detta då nästa barn håller oss uppe om nätterna. Nu är det andra natten han sovit hela natten utan att vakna och jag vet att det kan vända lika snabbt som det började men det jag förundras över är att det för bara några dagar sedan var annorlunda och nu har jag vant mig vid det nya, det två(?) dagar nya.. Det är lite farligt då ens lilla favorit inte ens hunnit bli nio månader gammal. Är det inte?