-- Mamma med knuff --

Även i morse gick jag och Sebastian till parken i morgonskugga. Även i dag låg mannen där och sov i Sebastians favorithus. Sist vi var där blev jag förvånad och lite fundersam, i dag blev jag mer irriterad. I går höll jag och Sebastian låda i ett annat närliggande hus. Jag lekte med flit högljutt titt-ut med Sebastian, som till min stora belåtenhet gav upp sina högsta tjut, alltför att mannen skulle fatta vinken. Jag visste inte riktigt om jag ville eller hade rätt att köra bort honom så jag valde ett "kamoflerat" tillvägagångssätt för att få honom att vakna och gå. Det fungerade ganska snabbt och vi kunde återerövra vår lekhörna.

Jag slits mellan två motpoler. Dels tycker jag att han inte har alls att göra i en lekpark. Jag vet ingenting alls om honom förstås men jag tycker inte att en lekplats är en okej sovplats. Å andra sidan tycker jag att han visst kan få sova där, bara han beger sig vid första ljud av att det kommer föräldrar och barn. Den andra mjukare undertonen funderar även över hur det är att leva utan hem, vilket jag utgått ifrån att det handlar om (han sover i sovsäck, har en ryggsäck och en resväska med sig), och tänker att jag kanske skulle ha med mig en smörgås eller någonting frukostaktigt till honom sådär när han vaknar.

I dag när vi kom ville Sebastian inte leka lika högljutt vilket resulterade i att han stannade kvar länge. Så länge att jag och tre andra föräldrar fick ta bort våra barn därifrån när de ville dit och leka. När han vaknade satte han sig till och med på en bänk och.. ja vad vet jag vad han gjorde, vad han inte gjorde var att göra platsen tillgänglig för våra barn genom att flytta sina saker. Jag blev väldigt irriterad och ovänligt inställd, minst sagt, skall nog tilläggas. Det här är en lekplats och inte ett sovställe. Han ligger dessutom på de minsta barnens lekyta och såhär tidigt på morgonen är alla barnen som är på lekplatsen mellan ett och två år. Låg han bara på en annan yta så hade det varit helt okej, svårare än så är jag inte. Som det nu var förvisades vi till de större lekställningarna som inte, liksom den minsta, är markbelägna och därmed egentligen inte är lämpliga för de barn som precis lärt sig gå.

Näe.., ja eller nej till mannen.. vem vet.. i dag hade jag inte mycket till övers för honom i alla fall. I dag blev det ingen smörgås.