-- Mamma med knuff --

I dag träffade vi andra halvan av vår släkt som bor här i Sverige. Vi träffar dem inte ofta och det är tråkigt. Det är ändå de släktingar som finns geografiskt närmast och som vi därför skulle kunna umgås med relativt ofta. Det är nära kusiner som vi växte upp med. I dag står vi varandra inte nära.

De har byggt nytt hus på sommarstället. Ganska stort. Pappa har varit med. Vi var där och såg det och fikade i dag. Bara yngsta kussen som inte var med. Synd. Skulle nog inte känna igen honom, det var så många år sedan vi sågs. Efter besöket sade någon, "bästa dagen på hela sommaren". Vi skulle ses oftare. Eller är det bara så att vissa helt enkelt ska glida isär?