Konsert i Ölands slottsruin den 15:e
2009-07-24 @ 10:11:27Konsert med Tomas Ledin i Borgholms slottsruin på Öland. Det blir nog inte bättre location än så. Häftigt var det och mycket dansande och diggande och klappande blev det. En ordentlig tricepsworkout. Det var härligt ös, precis under ljudnivå för att behöva ha öronproppar och vi stod nästan ända längst fram vid scenen. Finfint. Lite jordnötter och läsk innan och mycket vatten blev det under kvällen.
Jag är mer än dålig på musik i fråga om vem som har gjort vad och vad låtar heter och jag blev förvånad över hur många bra låtar Ledin gjort som jag kunde hela texter på. Det tycker jag alltid ha verkat häftigt, att kunna sjunga med artisten på scen. Det var det också. Det var tyvärr ganska långdraget innan Ledin började med bara väntetid samt att Carolina af Ugglas var förband och höll på i 40 minuter. Hennes sista låt var "Snälla snälla" vilken verkade vara den enda låten några av oss i publiken ville höra. Hon skriver bra texter och sjunger med inlevelse men att höra så många låtar som är långsamma och utan medryckande musik är tungt. Dessutom sjunger hon ofta på ett sätt som ger läten som de flesta sångare säkert försöker att undvika. Medan vi väntade på att Ledin skulle börja efter att Ugglas var klar började först några, sedan fler och fler, att sjunga på "Sensuella Isabella". Även efter att Ledin sjungit färdigt och lämnat scenen sjöng vi "Isabella". Han kom in igen och sjöng inte den men "Du ska veta att jag saknar dig" till allas vår förtjusning. Trots denna succé började vi i publiken igen efter hans pampiga avslutning på "Du ska veta att jag saknar dig" att sjunga på "Isabella" varpå Tomas Ledin tittar på oss med misstro i blicken (jo, vi var faktiskt så nära) och skämtsamt viftar bort oss med båda händerna medan han går fram och tillbaka på scenen som att säga "nu får ni ge er" vilket resluterar i att vi sjunger ännu lite högre, och till slut, ger våra ihärdiga försök resultat. En av Tomas Ledins sista låtar i Borgholms slottsruin, sommaren 2009... "Sensuella Isabella".
Andra mäktiga ögonblick var när bandet spelade och Tomas Ledin lät oss i publiken själva sjunga en hel vers på "Sommaren är kort" efter att han sjungit den och hört att vi hängt med bra. Och nya skivans låt ”Atlantkustens kyliga smekning” som var riktigt bra. Riktigt riktigt bra.
Koncerten var slut vid 23 och innan vi var hemma på ängen igen var klockan 00.30. På hemvägen såg vi en del djur. En uggla som flög snett framför bilen, tre katter, ett rådjur mitt på vägen som långsamt traskade ner i diktet efter att vi stannat bilen och sist och minst, en sork och en padda som vi i långsam fart lyckades väja för alldeles innan vi var hemma.
Det var en trevlig och lyckad kväll. Tack mamma för att du frågade om jag ville hänga med. =)
Jag är mer än dålig på musik i fråga om vem som har gjort vad och vad låtar heter och jag blev förvånad över hur många bra låtar Ledin gjort som jag kunde hela texter på. Det tycker jag alltid ha verkat häftigt, att kunna sjunga med artisten på scen. Det var det också. Det var tyvärr ganska långdraget innan Ledin började med bara väntetid samt att Carolina af Ugglas var förband och höll på i 40 minuter. Hennes sista låt var "Snälla snälla" vilken verkade vara den enda låten några av oss i publiken ville höra. Hon skriver bra texter och sjunger med inlevelse men att höra så många låtar som är långsamma och utan medryckande musik är tungt. Dessutom sjunger hon ofta på ett sätt som ger läten som de flesta sångare säkert försöker att undvika. Medan vi väntade på att Ledin skulle börja efter att Ugglas var klar började först några, sedan fler och fler, att sjunga på "Sensuella Isabella". Även efter att Ledin sjungit färdigt och lämnat scenen sjöng vi "Isabella". Han kom in igen och sjöng inte den men "Du ska veta att jag saknar dig" till allas vår förtjusning. Trots denna succé började vi i publiken igen efter hans pampiga avslutning på "Du ska veta att jag saknar dig" att sjunga på "Isabella" varpå Tomas Ledin tittar på oss med misstro i blicken (jo, vi var faktiskt så nära) och skämtsamt viftar bort oss med båda händerna medan han går fram och tillbaka på scenen som att säga "nu får ni ge er" vilket resluterar i att vi sjunger ännu lite högre, och till slut, ger våra ihärdiga försök resultat. En av Tomas Ledins sista låtar i Borgholms slottsruin, sommaren 2009... "Sensuella Isabella".
Andra mäktiga ögonblick var när bandet spelade och Tomas Ledin lät oss i publiken själva sjunga en hel vers på "Sommaren är kort" efter att han sjungit den och hört att vi hängt med bra. Och nya skivans låt ”Atlantkustens kyliga smekning” som var riktigt bra. Riktigt riktigt bra.
Koncerten var slut vid 23 och innan vi var hemma på ängen igen var klockan 00.30. På hemvägen såg vi en del djur. En uggla som flög snett framför bilen, tre katter, ett rådjur mitt på vägen som långsamt traskade ner i diktet efter att vi stannat bilen och sist och minst, en sork och en padda som vi i långsam fart lyckades väja för alldeles innan vi var hemma.
Det var en trevlig och lyckad kväll. Tack mamma för att du frågade om jag ville hänga med. =)
Kommentarer
Trackback
