-- Mamma med knuff --

Sebastian vaknar och stör runt i sängen på sena kvällen några timmar efter att han somnat. Jag är inte säker på att han kommer att somna om själv utan går in för att lägga om honom. När jag kommer fram till sängen i mörkret ser jag att han faktiskt håller på att somna själv, att han ligger på knäna, på mage. Jag gör helt om så tyst jag kan och smyger mot dörren, fullt medveten om att jag blir en siluett mot ljuset utanför och hoppas att han inte ska se mig. Då hör jag ett "uh", som i "mamma?" och jag vet direkt att han sett mig. Jag vänder tillbaka till sängen där han sitter och tittar på mig, lägger ned honom, stoppar om honom och när jag denna gång når dörren sover han gott. Underbara lilla barn.