-- Mamma med knuff --

Jag led mig mer eller mindre igenom september månads Lidingölopp.. Jag gjorde det. Fick nog intrampad hälkudde på köpet efter träning och utförande i undermåliga skor men jag led mig.. nog.. igenom mer är halva loppet skulle jag tro. Tänkte därför lida mig igenom nästa steg i utmaningen till mig själv á la En svensk klassiker.. Öppet spår. =)

 

Jag har påbörjat Vasaloppet (och inte fullföljt) två ggr men med mer erfarenhet - har skidat fem vintrar i mitt liv.. ej i följd har jag istället funderat på det mer utspridda Öppet Spår och när nu mamma och syster ska upp för Tjejvasan som jag hängt på två ggr (första gången i sjätte månaden - mamma mia..) och fullföljt så varför inte testa det liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiite längre loppet dagen efter deras.. då.. när vi ändå.. är där menar jag. Sedan återstår "bara" Vätternrundan á 300 mil (simningen räknas inte för det har jag gjort så många ggr så den kommer på köpet som bonus). 

 

Hihi. I like!

 

Boendes på för närvarande  - samt i angränsning till dags datum dagars och veckors och veckors - snöfri plats kom jag med tacksamhet på att våtväst är ganska likt skidåkning vad gäller muskel och konditionsträning.. typ..

 

=) God kväll!

Har precis spenderat en alldeles underbar kväll med mina två fina barn. Alla skulle vi duscha och planerad "regelrätt" (gå till ett ställe) träning har jag inte gjort sedan i.. eh.. juni? Vi kör ett dansrace vet ja. 

 

 

Trots att barnen var trötta dansade vi länge. En halvtimme. Mjuka låtar, hårda (uppskattades nog mest tror jag..), ja allt möjligt som ljöd ut ur högtalarna i hög volym. Varma blev vi, glada och lyckliga. Vi skrattade, busade och tjoade. 

 

Duschningen efteråt var en ren fröjd. Där hade jag två lekandes, sjungandes och supernöjda små som sysselsatte sig strålande medan jag själv duschade. Tillsammansdusch är bäst!

 

 

Nu är det lugnt och tyst runt omkring mig. M är på middag med jobbet och barnen sover gott. Köket är fixat, tänderna är borstade och snart ska filmen på. Detta är egen tid på hög nivå. Då räknar jag även egen tid med barnen. =) Mys!

Jag behöver ett nytt ord. Jag kände det för några dagar sedan efter att jag börjat ge mig ut och springa och träna olika klasser på gymmet igen. Hade väl haft ett uppehåll på tre veckor av massa annat än just träning.

 

Vad tänker jag då, jamen vad är det jag GÖR på gymmet? Vad gör jag på mina klasser? Tränar jag för att bli bättre? Bättre på att träna.. eller bli bättre på den klassen? Vad är det jag gör? Är det det viktigaste ändamålet? Vad är den stunden för mig?

 

Jag äter lchf, det är nog det som har triggat dessa annorlunda tankar. Jag äter nog en liberal lchf för jag har aldrig räknat någonting utan äter tills jag är mätt, och skippar då allt ätande mellan måltider eftersom jag står mig längre på fett och kan äta mindre mat. Jag mår bra, jag mår otroligt mycket bättre, och bryr mig inte om resten. Sedan jag, förutom lchf, prövat periodisk fasta, 8/16 samt att ha en fastedag i veckan (jag äter ett mål under den dagen - lunch) så fungerar min kost för min vikt. Träning är för själen, psykiskt välmående.

 

 

 

Jag går och rör på mig för att det är kul. Jag tränar nu aldrig någonting som jag inte tycker är kul för att det skulle vara bra träning för kroppen. Visst, jag tränar kroppen när jag är iväg men jag är där för att det är kul. Jag gör det jag vill göra. Det är glädje. Jag springer för att jag ska springa Vårruset, någonting jag tycker är mycket roligt. Jag tränar för att springa lopp, men jag springer inte lopp för att träna, jag springer för att det är kul. Jag dansar för att det är förbaskat kul. Yogar för själen och boxas och kör bodykombat för att det är skitkul och en förbaskad kick. Jag mår bra... när jag är där.. medan jag gör..

 

Kanske kan just det vara grejen för mig. Jag har alltid älskat att vara där. När jag spelade fotboll älskade jag att träna. Att få svettas och ta ut mig. Då tränade jag på att bli en bättre fotbollsspelare. Då TRÄNADE jag. Det var oftast roligare än matcherna, även.. då jag spelade hela matchen. På träningen kunde jag köra slut mig, då tränade var och en, på matchen var min rörelse och glädje beroende av vad som hände med bollen.

 

På gymmet tror jag att jag kan vara instruktörens drömdeltagare. Jag får alltid en massa, kul att se dig, kul att du är tillbaka, bra jobbat. För jag är verkligen där, helt närvarande och jag ger av mig själv. Jag delar allt. Jag är inte snygg framför speglarna, jag kämpar och tar i. Kanske är det även det detta handlar om. Jag är där, jag ger allt jag har, kör max (vilket jag har en helt annan nivå av nu på lchfkost!) tills jag stupar och behöver vila men sen kör jag igen. Jag har alltid ett stort leende på mina läppar, låter fånigt men så är det. Vet du, jag har två sommrar nu prövat på gratis utomhusgympa då de flesta av oss är lediga från våra jobb och har semester. Tänk dig själv. Sval underbar kväll med solen som värmer på låg höjd, temperaturen är perfekt, och du gympar i en stor grupp med människor, mest kvinnor, gräset doftar underbart, vinden svalkar härligt och musiken är skön. Vet du hur många leenden ser jag i gruppen? Jag har verkligen tänkt på detta och faktiskt tittat runt efter leenden.. och... inte.. hittat.. ett enda.. Vad är det om? DE människorna tror jag är där för att "träna" och därför behöver jag ett annat ord. För har jag inte ett leende på läpparna och uppskattar musiken och instruktören, då är jag inte där. Då går jag inte på den träningen.

 

Kanske ska jag säga att "jag ska gå och svettas med ett leende på läpparna" för det är nog det närmaste jag kan komma denna känsla jag har. Jag tränar inte i första hand, det är väl också en bonus men det känns missvisande att säga att jag går och tränar. Andra gör det. Alla de som tränar för att hålla kroppen i trim och för att gå ner i vikt. Med min kost har jag lärt mig att det inte fungerar så. Inte för den som äter min kost. Jag äter mig i form och rör på mig för själen.

 

Det är dock lite långt, "ordet" - frasen. Men det kan vara lite humor att uttrycka mig så och det är glädje som är största delen i "rörandet på mig" för mig. Eller har du ett ord för mig annars får jag nog nöja mig med "gå och svettas med ett leende på läpparna" tills jag får ett nytt galet infall. :) Ha en god kväll!