De tre milen, Tjejvasan 2012

2012-02-26 @ 14:38:25

år åkte jag, syster S och mamma Tjejvasan för första gången tillsammans. Jättebra. Hela resan har varit supertrevlig och den är inte slut än. =)

När jag och mamma åkte vårt första lopp (2010, när jag var gravid i sjätte månaden) åkte vi på 4:35. Mamma och syster S åkte förra året på 3:40. I år förbättrade vi alla våra tider, jag skidade de tre milen på 2:48 och S och mamma på 3:17 respektive 3:26. =) Toppenbra!

Bilresorna har varit långa men trevliga eftersom det är mamma och S jag har suttit där med. Aldrig har jag besvärats så lite av felkörning då jag samtidigt varit helt och hållet lycklig av att befinna mig i samma space and time som mamma och S. No place I would rather be. Puss på er!

Vi bodde väldigt fint i Mora. I ett hus där vi och flera andra hade bokat nätter i olika rum med tältsängar. Ägaren bodde inte där. När vi kom var vi, ganska sent, först på plats, hur underbart som helst. Vi packade in oss, åt vår mat och gick i säng. På tävlingsdagen, fast vi då hade fått sällskap i huset, var vi själva på morgonen och kunde förlusta oss med vår storslagna frukost (planerad och packad av älsklingsmamma) bestående av havregrynsgröt med lingonsylt, vaniljyoghurt och dinkelmüsli, dansk råglimpa, grapefruktjuice, löskokt ägg, apelsin och banan. Tack mamma.

Vi gjorde oss iordning och begav oss iväg. Eftersom jag ätit av allting till frukost åt jag inte mer än en banan och en "marmeladliknande, ganska fast, genomskinlig, intages 1-2 timmar innan, kolhydratladdargrej" (ingen aning om namn som du säkert förstår), på bussen till start. En sådan åt jag även till frukost och en kvällen innan för att testa. Smakar apelsin.

Loppet var nice. Det var aldrig tufft. Märks säkert på min stegring i km/h allt eftersom vi kom närmare mål. Satsade på runt tre timmar och gick i mål på 2:48. Var du i närheten var det mig du hörde som tjoade högljutt när jag såg klockan vid målgången. Wonderbar! Undrar vad jag kan göra för tid i en bättre startgrupp?

Jag gick i mål, mamma och S också. Vi var nöjda och så trötta. Val av att duscha i badhuset var helt rätt där det fanns duschar så att det räckte och var trångt men hjärtligt och varmt i omklädningsutrymmet!

Köpte med oss indisk take away som tyvärr inte vinner några priser pga glömda ingredienser alltför simpel utförning och en cola som lyste med sin frånvaro. Återigen var vi ensamma i huset och hade det ljuvligt tillsammans. Utsikten genom fönstret från köksbordet sträckte sig långt och vid levande ljus kunde vi inte annat än att vara precis så nöjda som det är möjligt att till max vara. Tillsammans efter sådana prestationer.

Kvällen tillbringades med lite godis och ytterliggare ett glas rödvin framför Melodifestivalen. En tradition som vi alla tre är lika förtjusta i. Det var en bra kväll. Jag håller dock med om vad Helena Bergström sagt i en intervju, att svenska delen av festivalen är toppen, mer toppen än när det sedan är dags för den stora grand finale i Europa. För mycket politik bakom.

Vi sov gott, vaknade utan väckarklocka, åt, packade in oss i bilen och begav oss iväg (och jag fick börja köra) - självklart fortfarande prydda av våra medaljer. Ett toppenevent helt enkelt. =)



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0